onsdag 11 april 2012

Seriefinal i Bundesliga – David mot Goliat

Ikväll spelas matchen mellan Borussia Dortmund och Bayern München. Ett möte som kan komma att avgöra vem som vinner titeln i årets Bundesliga. Även om matchen på planen förväntas att vara jämn och oviss så spelar klubbarna i en helt annan division om vi tittar på hur mycket pengar båda spenderar på sina spelartrupper. Följande figur visar personalkostnaderna för båda klubbarna samt Borussia Dortmunds procentuella andel. Dortmunds resurser är ungefär en tredjedel av det som Bayern kan spendera och naturligtvis spenderar. Den relativa skillnaden mellan Bayerns och Dortmunds personalkostnader är ungefär lika stor som den mellan Real Madrid och Valencia eller Atletico Madrid i den spanska ligan.

Den mycket enkla anledningen är att Bayern München har ett mycket starkare globalt varumärke än alla andra klubbar i Bundesliga vilket man framgångsrikt har kunnat exploatera.


För lite drygt tre år sedan skrev jag i detta inlägg att förändringen i sättet att sälja sändningsrättigheter i Italien (från individuell till kollektiv) kunde förväntas leda till en omallokering av talang från Serie A till Bundesliga som under de senaste åren har upplevt en stark tillväxt på sponsorsidan. Men faktum är att från de €150 miljonerna som sponsormarknaden har vuxit med sedan säsongen 2006/07 så har Bayern München fått ungefär 50% av denna tillväxt och de övriga klubbarna i ligan har fått dela på resten. Och av Bundesligas totala marknad för sponsorintäkter har idag Bayern München ensamma så mycket som 35%.

Så effekten är snarare att redistributionen av talang i första hand sker till Bayern München som tack vare det kan förstärka sin internationella konkurrenskraft. De övriga tyska klubbarna däremot, är fortfarande små spelare jämfört med övriga toppklubbar i Europa och detta förhållande kan förväntas att bestå inom en närliggande framtid. Bortsätt från enstaka skrällar i de europeiska klubbarna bör vi därför inte förvänta oss några framstående placeringar från andra än Bayern München

Det som däremot är anmärkningsvärt är att Bayern inte är mer överlägset i Bundesliga än vad man de facto är. Förvisso har klubben vunnit hela sju ligatitlar under de senaste 10 åren men de majestätiskt överlägsna resurserna borde generera än fler mästerskap och med en större marginal.

Kanske skulle det kunna förklaras med hjälp av ”Hirshleifer’s paradox of power” som är ett påstående om att den starkare i en tävling inte kommer att bli ännu starkare utan faktiskt svagare eftersom den svagare har incitament att göra mycket större ansträngningar givet sina resurser.

Eller så är det helt enkelt en medveten strategi av Bayern München. Genom att då och då dela ut titlar till de andra klubbarna i ligan och inte vara helt överlägset hemma i Tyskland, så minskar man risken för uppror från de andra lagen med krav på att dela med sig av resurserna.

6 kommentarer:

Olle J. sa...

Oaktat att det troligen är svårt att leda i bevis att Bayern skulle förlora med avsikt så är det inte direkt trovärdigt - vad skulle Bayern i så fall använda dessa resurser till annat än att försöka vinna?

OH sa...

Att dela med sig av resurserna med de tyska lagen, skulle göra BM svagare i den internationella perspektivet. Således en möjlig trade off, vinna enstaka färre titlar nationellt vs bättre möjligheter att vinna fler matcher i de europeiska klubbar.

Bjorn sa...

Är det egentligen inte jäkligt underligt att den tyska ligan konsekvent "misslyckas" med att inte befinna sig på samma nivå som Serie A, La Liga och Premier League?

Även om man kanske kan tycka att tyskarna är något mindre "tokiga" i sin fotboll än italienare, spanjorer och engelsmän så är väl ändå fotboll utan tvivel den dominerande tyska idrotten och på landslagssidan är man ju en historisk stormakt. Lägg därtill att tyskland är avsevärt större än it/eng/sp och dessutom rikare så känns det konstigt att inte det så småningom slår igenom.

Vore intressant med en genomgång av vilka mekanismer i marknaden det är som gör det någon gång...

OH sa...

Björn, javisst. Tysk klubbfotboll borde kunna vara mycket mer framgångsrik, i första hand beroende på att man är den största ekonomin i Europa.

Men tre saker som i första hand bromsar och som jag beskriver i detta inlägg:
http://bit.ly/IM6M4r

Olle J. sa...

Med tanke på gårdagens seger mot Real så kanske det stödjer din hypotes. Jag vill trots detta flagga för försiktighet kring sådana spekulationer. Det är fullt möjligt (om än svårt att bevisa) att ett sådant resonemang kan föras inom den innersta kretsen. Just för att konspirationen skall lyckas måste den hållas till så få personer som möjligt. Nu använder du emellertid löner när du jämför Dortmund och Bayern. Ett bättre indicium skulle vara om Bayern spenderade förhållandevis lite resurser på sin spelartrupp. Då de uppenbarligen köpt in en dyr spelartrupp så måste de antingen a) involvera spelare och/eller ledare i konspirationen eller b) avsiktligt betala för mycket för talang. I det första fallet är detta minst sagt problematiskt då spelare och ledare inte i samma usträckning inte är knutna till klubben och mycket väl kan börja läcka ut konspirationens kontenta. Dessutom skadar avsikligt dåligt agerande dessa personers chanser att få bra betalt efter att de lämnat Bayern (träna/spela i Real eller i FC Köln), vilket knappast är långsiktigt ekonomiskt rationellt (vilket jag även utgår från är ett nödvändigt postulat för inte minst dina övriga texter kring spelarmarknaden). Det andra alternativet verkar ju inte heller vidare lyckat om man faktiskt har ambition att vinna i Europa. En mer sannolik strategi för att upprätthålla status quo är att köpa lojalititet av andra klubbledare genom kohandel och/eller mutor inom ramen för ligans gemensamma institutioner.

OH sa...

Du har ju naturligtvis rätt i dina argument. Men under säsonger som t.ex de två senaste där någon konkurrent upplever ett mkt starkt momentum och positiv spriral behövs det ju inte särskillt många förluster för att placera sig på en andra plats, eller en tredje. Och då behövs det inte särskillt många involverade. Kan ju tom räcka med managern som ju till viss grad kan påverka ett antal poäng genom olika taktiska dispositioner.