torsdag 17 januari 2013

Arsenals arkitekter

Många Arsenal supportrar är frustrerade över klubbens sportsliga resultat under de senaste åren. Många menar att det är klubbens ägare som har som mål att suga ut så mycket pengar som möjligt. Och nog ser det ut som att klubben är profitmaximerande, det vill säga att klubbens ägare värderar finansiella nyckeltal högre än sportsliga framgångar. Men är allting alltid svart eller vitt och är det ett resultat av ägarskiftet eller bara en tjänstemannaprodukt?

The Football Journal som är en relativt ny blogg som behandlar fotbollsekonomi hittar man en analys av Arsenal. Bland flera olika tabeller noterade jag den som visade hur väl avkastningen på eget kapital (ROE) har förbättrats under den senaste sexårsperioden. Det är långt innan Stan Kroenke skaffade sig aktiemajoritet i klubben.

Tabellen visar avkastningen på det egna kapitalet som räknas fram genom att dividera nettovinsten (vinst efter skatt) med det egna kapitalet. Tabellen visar med andra ord hur väl aktieägarnas kapital förräntas över tiden. 

Saxat från: The Football Journal

Klubbens tjänstemän har med styrelsens goda minne levererat goda resultat under en längre period. Det går att ifrågasätta Arsenals strategi. Klubben har bevisligen förlorat en hel del av sin toppklubbstatus, både i den allmänna opinionen och säkert också bland spelarna på marknaden som inte längre ser Arsenal som den arbetsgivare som utöver den monetära ersättningen även kan ge dem ära och berömmelse som de stora titlarna trots allt ger.

Samtidigt kan jag förstå de motiv som tjänstemännen har. Ett högre risktagande ger inte per automatik garanterad sportslig avkastning. Framför allt inte i den hårda konkurrensen i Premier League. De löper helt enkelt en risk att bränna pengarna utan att de sportsliga framgångarna ska vara tillräckligt tydliga. De sportsliga resultaten har inte heller varit dåliga under de senaste åren, de har bara varit sämre än under den fösta halvan av 00-talet vilket de allra flesta jämför med. Så länge som klubbledningen kan rapportera en god avkastning på eget kapital till styrelsen så ges den arbetsro. Knappt bättre sportsliga framgångar i kombination med en dålig avkastning skulle däremot kunna göra styrelsen nervösa.

Men för tjänstemännen blir avkastningsmåttet (ROE) svårare att nå för varje år som går. Utan aktieutdelningar möter man med tiden ett ständigt högre eget kapital (så länge det skapas vinster). Det innebär att vinsterna hela tiden måste öka i absoluta tal så att den relativa avkastningen på eget kapital ska kunna upprätthållas.

En lösning på detta problem är att dela ut en del av de dryga £150 miljoner som Arsenal har samlat på sig i kassan till aktieägarna. En sådan manöver minskar det egna kapitalet med motsvarande belopp och avkastningskravet mätt i nominella belopp korrigeras därmed ned. Aktieägarna kompenseras genom att de fritt får disponera vinsterna och investera i tillgångar som förväntas ge bäst avkastning. Problemet med en sådan lösning är att den mycket starka opinionen som skulle bildas mot klubbens ledning som skulle få det mycket hett om öronen när de ska motivera en utdelning till aktieägarna samtidigt som klubbens övriga intressenter upplever dåliga resultat.

En annan lösning är att använda kassan till att amortera de räntebärande skulder som Arsenal har (£218m). Aktieägarna kompenseras genom att de inte behöver dela med sig av klubbens vinster till ägarna av obligationerna (skulderna) som ju erhåller ränta. Klubbens vinst ökar därför med motsvarande räntekostnaden. Och med den högre vinsten ökar avkastningen på eget kapital. Problemet är att klubbens obligationer löper över en förutbestämd period och förfaller inte förrän om dryga 10 år. Obligationsägarna är exponerade mot en förhållandevis låg kreditrisk och de skulle kräva en premie för att bli utköpta. Dessutom är räntan på Arsenals skulder inte högre än 5.75% vilket är är en förhållandevis billig finansiering. Det är definitivt än lägre kostnad än de 10% som aktieägarna har i avkastning på det egna kapitalet. Det är därför föga troligt att styrelsen som representerar aktieägarna skulle gå med på att betala en premie för att i förtid amortera skulderna.

Båda ovan beskrivna förändringar i klubbens balansräkning skulle kunna lösa ledningens dilemma på kort sikt. Men i ett längre perspektiv behöver man upprätthålla en viss nivå av sportsliga resultat för att kunna tjäna pengar på produkten. Försämrade sportsliga resultat leder i slutändan till minskade intäkter. Dels blir det svårare för Arsenal att fylla arenan med dagens biljettpriser, dels skulle ett missat gruppspel i Champions League innebära ett intäktsbortfall på närmare £30 miljoner från de TV-premier som kommer från Uefa. Det är pengar som mer eller mindre rinner rakt igenom till den nedersta raden.

Det ser med andra ord som att klubbledningen måste kavla upp ärmarna och anstränga sig mer. Och ett resultat av det arbetet har vi kunnat se under denna veckan. I ett brev från klubben till Premier Leagues VD Richard Scudamore kräver Arsenal tillsammans med Manchester United, Liverpool och Tottenham att ligan anstränger sig mer för att snarast implementera finansiella restriktioner och därmed minska konkurrenternas möjligheter att investera. Att brevet kommer från dessa klubbar är långt ifrån någon överaskning för de som har läst Stefan Szymanskis och Thomas Peeters akademiska studie.

Lyckas klubbarna påverka de ekonomiska förutsättningarna på marknaden så kommer Arsenal få det lättare att kvalificera sig till Champions League och precis som under de senaste åren nosa på topplaceringarna. Och klubben kommer dessutom att kunna göra det till en lägre kostnad. 

Arrangemanget gör det också politiskt lättare att dela ut pengar till ägarna och på så sätt hålla nere det egna kapitalet. Klubbledningen föreslår själv ett regelverk som säger att det inte ska vara tillåtet att spendera mer pengar än vad klubbarna har i intäkter. Det betyder att de förhållandevis stora vinster som man har genererat under de senaste åren inte kommer att vara spenderbara i framtiden.

Nedan: Brevet till Premier League, saxat från DailyMail. (klicka på bilden för bättre upplösning)

3 kommentarer:

Anonym sa...

En grej som jag inte fattar, varför kan man inte bara ta de här pengarna som ingen vet vad man ska göra med och öronmärka till "arena-lånet", sätta in på ett konto och låta bankerna dra det i sin takt? Och fylla på det nödvändiga över en längre period med relativt små valörer. Och sen få spendera större delen av vinsterna i det som är nödvändigt, laget. För det som händer nu är att de som vill komma till Arsenal är andra sorterings-spelare. Vi konkurerar om spelare med Newcastle, Everton, Sp*rs osv. Fast vi då har möjlighet att konkurera om i stort sett vilka spelare som än behövs rent ekonomiskt.

Något som Glazer har förstått är att United behöver vara framgångsrika för att han ska maximera vinsterna. Silent Stan tror det räcker att ta sig till grupp-spelet i CL, hade Arsenal vunnit PL eller CL förra säsongen så hade de nya sponsors-avtalen varit ÄNNU större.

Och vad är det för skandal dom kritade på för arena-namnet? "Det fanns ingenting att jämnföra med så vi tog det som låg på bordet". Det var det absolut dummaste jag har hört i hela mitt liv. Arena namnet borde vara värt nästan lika mycket som tröjsponsorn.
Det står ju t.ex på vägskyltar osv "Emirates Stadium" i halva stan, det står inte "Arsenal Stadium". Det är det första man ser när man ser arenan, Fly Emirates logga bredvid Arsenal loggan.

Tror ta mig fan att Linköpings HC har ett bättre avtal med Cloetta än vad vi har med Emirates angåends arena namnet.

Osynliga handen sa...

Jag skulle nog inte säga att ledningen inte vet vad som ska göras med de pengar som finns på kontot samt är deponerade i short-term räntebärande papper. De anser att givet förutsättningarna är det en väg fram. Under de senaste åren har Arsenals kassa vilken är en del av klubbens egna kapital gett en avkastning på mer än 10 % på det egna kapitalet. Det vore dålig ekonomi att "öronmärka" pengarna för en alternativkostnad på 5% vilket lånet tickar på.

Jag är ganska säker på att enskild titel i PL eller CL inte ger nämnvärt högre sponsoravtal direkt. Det krävs upprepade framgångar under en lång period samt ett stort rykte som klubb. Jag tror inte heller att Glazers aktivt beställer titlar. Klubbens stora resurser gör det enklare för den sportsliga ledningen att vinna. ManUtd har trots allt ca £100m mer i intäkter. Mest tack vare klubbens rykte.

Angående arenasponsoravtal så ger en sådan namnrättighet mest pengar under ett första skede. Det finns inget företag som köper namnrättighetertill Emirates stadium efter att det hetat Emirates i 15 år. Får inget kommersiellt genomslag. Nu betalar Emirates en liten premie för att namnet ska bibehållas under ett kvarts sekel. Istället för att arenan skulle få ett företagsneutralt namn.

Anonym sa...

Dessutom kör ju England massvis med QE just nu även om dom ännu inte köper direkt av staten som FED. Inflationen betalar i nuläget säkert en väldigt stor del av räntekostnaden, så lånet i sig är inget problem.

Lite av en rävsax för Arsenal med allt kapital som sparat ihop. Lägre skuldsättning är nog inte lösningen.